Till Kalifornien eller bara över ett berg eller två

Mvh/MuttanBarko

Sax, sax, spade, grammofon

Idag läste jag följande "Man kan inte vara vän med någon som går rakt in i en katastrof"

Jag tyckte att det lät dumt, och så tänkte jag att det vore bättre om hon hade sagt det på skoj. Men det gjorde hon ente.

Senare idag bölade jag för att mitt jobb är så själsdödande som något kan bli. Jag fick tröst av min flickvän genom, vad hon kallar den, femstegsmetoden. Det hjälpte, och jag hoppas inte att det blir samma visa morgon igen, för efter dagens åttatimmarspass ville jag bara lägga mig under täcken, dö, eller till början av november sova då det är slut.

Jag måste ha tips om ny karriär, på riktigt, även om jag får gå ner tusenlapparna i lön.

Hellre fattig mutta än död mutta!

Ps. ballen is alright! ds.

Mvh/Muttanbarko

Usch, varför finns/fanns det sånt här?

Cepigt värre och inte alls trevligt, men nu vet jag vad jag kan svara om någon frågar varför vårt band heter som det gör.

Man måste förstå att vi utan att förstå valt ett bandnamn som är tätt förknippat med en av världens hemskaste mördares hemstad. LACROSSE.

"Ed Gein hade ett nekrofiliskt beteende (vilket involverade att skinnflå offer och gräva upp lik, han dekorerade sitt hem med likdelar, och skapade kläder och möbler av deras skinn).
När de sökte genom huset fann myndigheterna:
avhuggna huvuden på sängstolparna i sovrummet;
skinn som han gjorde till lampskärmar;
kranier som gjorts till soppskålar;
ett mänskligt hjärta
en ansiktsmask tillverkad av riktigt ansiktsskinn hittades i en papperspåse;
ett halsband av människoläppar;
en kappa gjord av en vagina och bröst som han sytt ihop;
andra saker tillverkade av mänskliga kroppsdelar, inklusive ett skärp gjort av bröstvårtor."

Ingen mer skräckfilm nu. Jag vill bara ha feelgood-film och Puff-kramar.

Mvh/Mutanbarko

Venusakrobatikens urbana mönster

Man springer omkring, sparkar smågrus, köper skivspelare som fungerar mediokert av nervös farbror, slänger lite skräp, sitter vansinnigt-fina-kvällar på klippor och finlandsfärjar med tjusigaste flickvännen, vi blir båtgalna, har löjligt roligt där, kör flyttbil, flyttar ihop, det blir bra och perfekt. Skärgårdstältar. Dala-Ove-träffar. Käkar glass med finaste vännerna, automatikrinn i näsan, vaknar mitt i natt tror att flickvän föds på nytt och blir dubbel likt tamagotchi när de pussats, ser skräckfilm, köper en gitarr, väntar på ljuva musikmixar från Danmark, ångestar över måndagens jobb.

Mvh/

Muttanbarko