Hoooowdy Hooooooo!Gårdagkvällen, vank fram och tillbaka som pensionär. Det onda lyckas inte hålla sig på en plats. Min lilla stjärt och ner i benen var i det stora, ömma som efter fett smisk.
Jag tänkte. Nu åker jag te akuten och får hjälp. Fin och snabb hjälp, gärna med vass skalpell. "Skär bort rompan när ni ändå håller på, fuckers!"
Istället.
Telefonsamtal med tant på rådgivning klockan 23.30. Jag sa snorre istället för balle, och pung som i pung. Hon lät oroad och moderlig. Sen som vanligt, ingen vet, ingen vet någonting.
Istället för lyxfrukost med finaste flickvän, var jag tvungen att smita iväg till doktorn igen. Herr Nazi. Måste varit i militären tidigare den jäkeln. Han beordrade mig av med byxorna. Jag halar ner, står 30 centimeter framför. Nazi sitter. Han vill klämma(kläm nummer två på en vecka). Men istället börjar den saten att prata om symtom, varaktighet och litta andra saker. Det känns aningens märkligt. Det tar tid, sen kläm kläm. Efter det, nazistil och ut genom dörren med recept.
Nu tänker jag. Ska det bli bra? Ingen blir glad av att ha det så hära. Jag ger mig själv en dag till. max två, sen, hårda tag.
Mvh/Muttanbarko
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar